Jättejättejättemycket

Jag fick utbytt min stängning mot öppning idag och klev upp tidigt som tusan. Tyst som en mus försökte jag vara men det är mission impossible att kliva upp utan att någon annan liten ändå vill gör det med.

-Jag orkar inte sova mera nu, det är jättejättejättejättejättejätte-jättejättetråkigt att sova. Jag blir glad när jag väcker mig. Det är jättejättejättejättejättejätteroligt att kliva upp.

Som Astrid uttrycker det.
Jag är beredd att inte hålla med!


Tur att fredagsmys kan börja tidigt!

Pyssling

Astrid har blivit värsta stora barnet och kan äntligen använda tuschpennor utan att väggar och möbler också måste bli färggranna (fortfarande har hon lite svårt att låta bli att rita på sig själv dock;).

-Mamma jag vill pyssla, säger hon och sen sitter hon jättefint i köket och bygger pärlplattor, ritar och målar.







Hilding har inte riktigt nått upp till samma förtroende ännu, han äter gärna pärlorna om han inte kastar dom runt omkring sig i hela rumet istället och får han tag på en penna är han snabb på att ge oss en väggmålning eller bara färglägga tungan.


Men köra med sina bilar, det kan han göra lugnt och fint i flera timmar.

En Pelle

Kronan återvinningsstation, mitt helt klart nya favoritställe!
Man slänger lite skräp och blir glad för det... och sen fyndar man lite bland andras och blir ännu gladare för det. 180kr kostade det mig idag och då fick Astrid och Hilding en ny trehjuling (den gamla har blivit av med bakhjulet), en liten tramp-traktor, Astrid fick en docka och Hinni fick några småbilar (men jaa så himla politiskt okorrekt!;) och själv fyndade jag mig två små brickor, en sockerskål och en vas. Hey bara!


-Jag bara måste cykla på min Pelle-cykel nu!
förklarade Astrid efter att jag hade berättat att det står Pelle längst fram vid styret.
-Men lugn (logn;), lugna ner dig nu mamma! fortsatte hon sen när jag inte ville att hon skulle cykla ute på gatan själv.


-Jag kan det här jättebra och sen skriker jag åt bilarna såhär;
DU FÅR INTE KÖRA PÅ MIG! STANNA NU BILEN!


Ja, det är ju också en variant.
Att cykla på sidan av vägen och akta sig för bilar känns bara som en mycket bättre (och säkrare).


Astrid är jätteduktig och cyklar på sidan av vägen.


Summerlovin

Då man bara kan springa ut i pyjamas direkt efter att man vaknat.


Stor-Pumlan som i stort sätt redan var pottränad av sig själv då vi för några veckor sedan kom på att ta fram och presentera pottan igen.

Astrid Waara

-Jag heter Astrid Waara och du heter Rumpa Bajs! ropar Astrid högt x antal gånger medans hon hoppar studsmatta och tycker att hon är svinrolig.

Jag funderar lite på vad som borde oroa mig mest, att hon redan planerar att gifta sig (med Alvin tydligen) eller att hon tycker att jag är skit!;)


Liten skit med hopp i benen
... och när man hoppar studsmatta brukar de mesta kläderna åka av, skitkallt eller kallt spelar inte så stor roll.


Rosor är gula

Livet flyter som sagt på rätt så bra. Jag trivs väldigt bra med att jobba även om jag är trött som en gnu (eller någonting väldigt trött och väldigt slitet) när jag tillsist ramlar ner i sängen om kvällarna. Att jobba i sig är inte särskilt jobbigt men att komma hem och ständigt mötas av tvätt och disk och allmänt stök, DET är allt bra jobbigt! Och så lite träningar och läxor på det, och glöm inte matlagningen. Jag måste dock säga att de stora barnen är otroligt duktiga och fixar en hel massa saker själva, men fortfarande kommer det att bli så grymt jäkla SKÖÖÖNT när D snart går på pappaledighet om ungefär 2 veckor.
Men ATT jag kommer att njuta!

Skönt kommer det också att bli för småttingarna att bli lediga ett tag, nu känns det som om de har ganska många långa dagar på dagis även om jag bara jobbar 75%. Det märks mest på Astrid som inte sover någonting om dagarna längre. Första veckan gick helt okej men nu är det som om tröttheten har kommit ikapp henne. Igår var hon jättetrött och grining när vi kom hem och somnade till i soffan redan innan jag hunnit börja med middagen och idag har det sprutat en hel massa trött-och-sur-och-arg-tårar blandat med en hel massa skrik och bråk... och då hämtade jag dem ändå tidigt, så imorgon blir det till att börja sova middag igen. Förhoppningsvis går det bara bra. Själv brukar hon bestämt säga att hon faktiskt är stor-tjej om man frågar om hon vill gå och sova en stund på dagen, men förskolan brukar ju som vara magisk och en eller två timmars skön utesömn där skulle nog göra underverk och framförallt ge oss lite mer tid att umgås med våran fina lilla stortjej om kvällarna innan hon slocknar i sin säng.


Fina fina Pumlan♥
Livet som stor-tjej är hårt.


Astrid och Alvin har plockat "rosor".

Jag bara ÄLSKAR hur barn ser på världen!
Klart att maskrosor också är rosor!;)

Annars är Astrid krigsskadad för stunden. Påväg mot Miljögården med förskolan hann Pumlans fötter nämligen inte riktigt med resten av hennes kropp (eller tvärtom) och det slutade med att hon flög på näsan och slog lös en nagel (ja, hur man nu lyckas med det).

-Hon grät eller klagade inte... berättade personalen sen när jag kom och hämtade och de skulle berätta vad som hänt ... men vi satte på ett plåster iaf. För nageln åkte ju av! 

Ja, vad kan man säga. Stor-tjejjer (och små) ÄR hårda.

Rutschkana

Tack så mycket för rutschkanan hälsar Astrid och Hilding till världens bästa kusiner!♥


-Har jag fått den av Ediz? undrar Astrid efter att vi under glada tillrop (väldigt höga) plockat fram och stoppat ihop rutschkanan som jag idag hämtade ut på ica efter jobbet.
-Ja, du och Hilding har fått den av Emin, Ediz och Selin.
-Åh tack Ediz! Jag måste ringa till han och säga tack!

-Ja du för ta och göra det. Och så kan du ju tacka Emin och Selin också. Och moster Maria.
... Astrid ringer i en låtsastelefeon och pratar i handen;
-Hej Ediz, tack för att du gett till mig rutschkana. Jag blir glad! Ska vi leka? Du kan komma kan du åka min rutchkana. 


Det är så himla svårt att fota Pumlan nuförtiden. Hon är mycket mindre still än man kanske kan tro men jag diggar hennes frisyr på den här bilden:) En miljon virvlar och så några lockar och en hel massa fjun på det så ser det ganska ofta ut såhär.

Working

Med andra ord känns det nu som om sommaren är här på riktigt. Lite kall, regnig och grå de senaste dagarna kanske men ändå. Igår matade jag gräs- och bläs(?)änder och idag klädde vi ut oss och gick på karneval, det hade alltså kunnat vara betydligt tråkigare och jobbigare att jobba kan man väl säga.


Finaste Pumlan är ute och blåser bubblor efter dagis.

Jag älskar fortfarande småbarnens dagis och det är en riktigt riktigt skön känsla nu då deras dagar där blir betydligt längre än tidigare fram tills att D går på semester och sedan föräldraledighet.

... Å andra sidan lär det nog inte bli sååå många jättelånga dagisdagar får jag för mig då båda mina små numera gärna bor lite hos Lisa som fortfarande är föräldraledig ungefär så ofta de får. Astrid och Alvin har sedan länge brukat förplanera gemensamma hemgångar mellan varandra utan att jag och Lisa fått vara med och bestämma, men nu på senast har de nästan tagit det till en helt ny nivå.

-Jag ska komma hem till Alvin och leka... och du får INTE säga nej!
förklarade Astrid bestämt för Lisa tidigare i veckan då hon kom för att hämta Alvin och idag då jag slutade tidigt och kom för att hämta hem barnen från dagis var Alvin snabb med att informera mig om att det gick bra att Astrid skulle komma hem till honom och leka idag, och ville inte alls lyssna på att hon och Hidling faktiskt skulle komma hem till honom imorgon på eftermiddagen och leka... nej nu idag behövde de också leka minsann, och Astrid var givetvis inte det minsta sen på att haka på.  Sötungarna! Roligt är det iallafall att de har roligt ihop.

Imorgon ska jag på "kompetensutbildning". Men hur vuxet låter inte det då!?!


Världens sötaste!

Astrid och Alvin är bästisar.


Hand i hand påväg hem från Miljögården i fredags.
(Astrid hem till Astrid och Alvin hem till Alvin i mammaplaner)

Alvin;
 -Ska vi gå hem till mig eller ska vi gå hem till dig?

(och mammorna får dö litegrann i skratt;)

Sen bestämmer de iallafall efter viss diskussion att de ska gå hem till Alvin och där ska de minsann bada i Alvins badkar.

Astrid -Och du får inte följa med Mamma!
Astrid -Du måste stanna hemma!

Jahapp. Där ser man.


Monsterkorv

Morgonens Astrid-citat vid frukostbordet;

A - Mamma jag vill ha en stor liten korv!
S - En stor OCH liten korv?!;)
A - Ja, en stor korv... med monste på!
S -En monsterkorv?
A -Jaaaa!

Såklart.

Vi andra åt vanlig falukorv på hårdbrödmacka.

Ibland ska man bara inte säga något

När vi går till och från dagis så går vi över de stora barnens skolgård som ligger alldeles här brevid. Där finns förutom någon basketkorg och en fotbollsplan även några små lekparker varav en har en rutchkana och någon liten klätterställning. Varje dag nästan vill Astrid stanna och leka där. På väg till dagis på morgonen köper hon att vi inte har tid och att vi ska gå till dagis istället men på vägen hem brukar det vara svårare, speciellt om det är en massa skolbarn ute och leker. Ibland brukar vi stanna till lite, men oftast inte.

För någon vecka sedan bestämde sig Astrid iaf för att hon minsann skulle åka rutschkana (då jag helst bara snabbt ville gå hem och äta mellanmål) då hon antingen går själv eller åker ståbräda till och från dagis så går det ganska snabbt när hon plötsligt är borta och påväg åt något helt annat håll än det jag tänkt så för att få henne att komma tillbaka och komma hem med mig så försökte jag säga att rutschkanan bara är för de stora barnen som går i skolan och att man inte får åka där förräns man är stor nog att kunna klätrra upp själv!

Mhmmm.


-Men jag ÄR stortjej! Jag har jättestarka ben!

Sant. Och givetvis. Så i lekplatsen blev vi kvar ett tag, tills Hilding som ännu inte är stortjej blev less och bestämde att nu är det dags att gå hem!

Stortjej i skinnjacka från H&M,
(inte påväg till eller från dagis alltså nej;)

My little pony

När snön smälte så att det blev enkelt att transportera sig till
bodan igen fyndade Fridan lyckligt fram sina gamla My little
ponys till världens lyckligaste lillasyster. Nostalgi på hög nivå
även om jag först inte blev just överlycklig. Vi hade ingen
direkt brist på leksaker i vardagsummet innan heller, om vi
säger så!

Men sen är hon ju så himla söt så att man nästan kan dö sen
då hon sitter och kan leka helt för sig själv i stort sätt hur
länge som helst med dessa underbara och färgglada plast-
ponnys.
Det är även svårt att bråka med; "Jag älskar dom mamma!"



Så ikväll har jag partat riktigt ordentligt och roat mig med
att rensa bland barnens leksaker, fredagkväll dock till braiga
Robyn i bakgrunden medans D har varit på intensivjakt efter
stereo/förstärkarkontrollen som nu har varit spårlöst
försvunnen i nästan en vecka. Gick betydligt bättre för mitt
lag kan tilläggas.

Bossy

Hon Astrid alltså!
Sakerna som hon säger får mig bara att le.
Fortfarande så pratar hon ju inte helt "rent" och vissa av
bokstäverna byter hon ut, men annars är hennes språk
just nu helt otroligt! Och hon pratar HEELA tiden. Högt
och bestämt. Här är bara ett litet axplock av det jag 
skrattat (och inte skrattat) åt idag; 

"Kom du ihåg mamma?" (=kommer du ihåg mamma,
låter helfestligt när hon säger det men än så länge så förstår
hon inte riktigt innebörden;)
"När jag var liten..."
"Nu blir jag blir arg och dum och sur på dig!"
"Allvarligt!"

"Jag säger näe och du säger joho" (Mest använda just
nu, det är dock bara Astrid som får säga näe, hon har
tydligen monopol på att var tvärsemot!;)
"Kan du sitta närmare mamma, jag blir så kall"
"Jag kan inte göra så nu. Jag är tokig!"
(= jag bryr
mig inte vad du säger att jag ska eller inte ska göra för jag
gör som jag vill och just nu vill jag bara svamla)
"Hör jag säger!" (=hör du vad jag säger)
"
Akta på mig!" (Akta på DIG, haha! Klart mycket roligare
då hon säger "fel")


"Titta ja cooling!"

När Astrid var liten...

-Mamma, när jag var liten..., började Astrid igår vid middags-
bordet innan jag avbröt henne med att nästan dö i skratt.
-När du var liten gumman!?!
-Ja, när jag var liten och jag va i mamma! fortsatte hon och
så pekade hon mig på axeln.
-Ja, du menar när du var en pytteliten bebis och var inne i 
mammas mage!?

-Jaa.
-Pappa! Vet du va? Astid bebis i mammas mage...
-TOM! (kom;) Tom och titta på Astid i mamma mage.

(Och så ville hon gå och visa bilden i sovrummet på mig 
med Pumlanbebismagen♥)

Jag vet att hon lyssnar och förstår massor... men ibland är
det ju nästan lite läskigt.

Imorse vid frukost så pratade vi om mormor och då
berättade jag att jag faktiskt har legat i mormors mage när
jag var pytteliten bebis.
-Mmmm, svarade Astrid glatt. Och i farfars mage!
-Mamma i farfars mage och Astid i mormors mage!
... och Frida kommer visst från Oskars mage och Oskar har
ju självklart varit i pappas mage, för dom har snoppar
båda två. Hilding däremot har varit i mammas mage (trots
att han också har snopp ja) för han är ju "lillebroor".

Ordning och reda, pengar på freda!


Nyvaken sötfis med supersnygga traderafyndade NS jackan
för endast 61kr plus frakt, för att den har några små bläck-
streck på ryggen. Helt perfekt då Astrid själv annars är en
rikitg liten hejjare på att bläck-tagga sina kläder.
Kanske att hon t.om kan låta bli det nu då det redan är
färdigfixat!;)

Nu måste vi gå ut. Barnen är överallt och ingenstans och
tycker eventuellt också att de har tråkigaste mamman i
världen! Dessutom ser jag soool!:)

Jag har kommit på ett knep!

Astrid har ju inte sovit något under dagtid på väldigt, väldigt
länge. Bara på dagis sover hon hur bra som helst ute i vagnen
en stund efter lunch. Egentligen är det inget problem då hon
lätt orkar vara vaken utan större problem till läggdags ändå,
meeen om man nu bara skulle vilja att hon tar sig en liten
powernap (mest av egoistiska själ jag erkänner) även de
dagar det inte är dagis så är bästa läget att försöka sådär just
efter lunchtid (Hilding måste givetvis också gå och sova eller
redan sova då). Fem Alfons-böcker senare och vi gäspar i kör
då jag lägger över henne i spjälsängen och sedan lägger mig
i sängen brevid och slösurfar medans jag lyssnar på hennes
protester och övertalningsförsök till att slippa sova;

Jag är inte trött! Mamma! Hör du det? Jag vill inte sova!
Dumheter mamma, du gör dumheter. Jag vill kliva upp och
sitta soffan och titta Alfons tar kakor. Hör du det mamma!
MAMMA! Hör du jag säger! Vill INTE sova, jag leka ute och
skotta snön. Hallå, MEN MAMMA! Jag blir arg på dig. Jag sitta
soffan med snutte och namnam och titta tv. Jag gå dagis.
Jag baka och rita och bada. Astid INTE sova nu...


...och så mitt i allt blir det knäpptyst, och när man tittar dit
så sover hon gott!

HAA!
Jag vann!

Idag på förmiddagen har jag varit på körskolan och försökt
lära mig parkera. Det går ju rätt okej så länge jag har någon
som sitter brevid mig och säger vilken backspegel jag ska
fokusera på (och som jag dessutom vet har egna pedaler i
absolut värsta fall;)
 men jag har fortfarande lite svårt att se
mig själv svänga in och fickparkera sådär lagomt enkelt och
coolt om jag sen ska sitta och köra bil ensam! Jag får helt
enkelt se till att aldrig köra ensam, haha! Eller skaffa mig en
såndär rolig gps som säger "sväng vänster i nästa korsning",
jag behöver psykologiskt stöd, någon att prata med och
ställa 1000 frågor till. Sen om svaret inte hör ihop helt 100
med frågorna spelar nog inte sååå himla stor roll. Tror jag.


Medans jag var på körskolan så var småttingarna och fikade
på Holms konditori med pappa."Perón-festis" som Astrid säger:)


Fan!

"Du kan inte vara här och röra mina saker Hinni,
JAG bakar nu. Faan!"


Inte en av mina stoltaste föräldrastunder nej.

Rackarns unge hör och snappar snabbt upp ALLT man säger.
Det läskigaste med "fan" är att hon i stort sätt alltid säger det
i de "rätta" sammanhangen, när någonting inte riktigt går eller
blir som hon vill och hon blir förbannad. Och sen vet hon
mycket väl om att det är ett fult ord som jag inte vill att hon
använder. Vilket självklart gör det hela lite roligare.
"Föölååt mamma, jag skaa inte säga så. Mamma blir lessen"
säger hon alltid efteråt... med ett finurligt litet leende på
läpparna som säger mig att att hon kanske inte är fullt såå
väldigt ledsen trots allt.

Ozzy och Frida svär i stort sätt aldrig, så att jag hör vill säga;)
Men snyggt då att min 2-åring gör det, klart och tydligt!
Nej nu får jag nog ingen stjärna i mammahimlen eftersom det
utan tvekan lär vara jag som så fint lärt henne "allt jag kan"!


Astrid "skriver läxor", alla sätt är bra utom dom dåliga.
"Femton, sexton, arton, nitton, tjugo, tjugotvå... så!
Nu är jag färdig."

Stortjej 2

Igår var jag och Astrid in till staden en sväng och fixade lite
ärenden, eller rättare sagt så hade jag en körlektion och när
den var klar kom D in till stan och mötte upp mig för att lämna 
vidare en Astrid som han hämtat från dagis medans Hilding fick
vara hemma och leka med storebror. Vi fixade en present till
en nyfödd liten mini James och lite annat innan vi sedan tog
bussen hem till killarna. Det gick betydligt bättre än jag räknat
med att ha Astrid "lös" på stan utan någon vagn... men det tog
lite tid. Det är helt klart fascinerande hur mycket spännande en
två-åring kan hitta i vanliga saker som man själv bara tar för
givet och inte funderar så mycket på. Bara saker som dörrar
som öppnar och stänger sig själva så fort man kommer i
närheten, stora skyltfönster som man kan spegla sig, 
rulltrappor som åker uppåt och neråt, en massa speglar och
människor för att inte prata om allt roligt skräp som ligger ute
på marken och alla fantastiska affärer med roliga saker som
man inte får röra fast man helst bara vill stoppa ner allt man
ser i en påse eller i mammas väska...
Men hem kom vi tillslut, även om det kostade mig lite mutor i
form av ett diadem (samma som storasyster, mycket viktigt)
två halsband och några armband i en förpackning och ett
grattiskort med Hello Kitty. Välspenderade pengar dock
eftersom Astrid då gick snällt brevid mig och t.om höll mig i
handen vissa korta stunder och gjorde nästan precis allt som
jag bad henne. Värsta stora tjejjen!


På bussen påväg hem.

-Stanna bussen, jag ska kliva av nu! skrek Astrid flera
flera gånger då bussen körde... och sen
-Kör då bussen! Kör nu! Köööör! när den stod stilla och
plockade upp eller släppte av andra passagerare.
Min älskade lilla just nu tvärs-emot tjej♥

Pumlis

Jag tömde kameran här för någon dag sedan och hittade dessa
filmsnuttar från tidigare i vinter. Jag och Astrid satt och tittade på
dem i förra veckan då hon var sjuk och det är så roligt att se
henne se sig själv på film och lyssna på när hon predikar och
försöker "läxa upp" sig själv, haha!

"Sitt ner Astrid!", "Sluta!", "Ge den Hinning" och "ät maten nu!"
samtidigt som hon viftar med lilla pekfingret åt Astrid som är
på film.





Sötnosarna♥

"Hejdå kräket"

Astrid har varit rätt hängig idag fortfarande, inte helt konstigt då
hon som i vanliga fall äter som en myra de senaste dagarna inte
ätit speciellt mycket överhuvudtaget, och det lilla hon fått i sig
snabbt kommit ut igen någon annan väg.
Det är också klurigt att veta vad man ska försöka stoppa i henne,
flytande föda och det mesta som är milt för magen vägrar hon i
sten att ens smaka på så lite russin, en halv isglass, lite spagetti
två bananer och en hel del juice och äppelbittar är väl ungefär
vad hon har levt på hela veckan! Idag har hon dessutom sovit
en lång stund mitt på dagen (väldigt tydligt teckan på sjuk Astrid)
och när hon väl vaknade sa hon att hon ville att jag skulle mata
henne gröt, vilket jag började göra tills hon kaskadkräktes över
hela köksbordet!
Oh glory days. Tänk, det känns som om det var alldeles nyss
som jag torkade och skurade kräk sist, tssssss!;P

Hursomhelst så verkar det iaf ha vara en "bra" kräka, om det nu
verkligen finns några sånna. Efter den har Astrid nämligen kvittrat
runt här hemma precis som vanliga Astrid igen, åh så jag saknat
henne♥ Nu går munnen för fullt i ett och hon har även hunnit
klämma i sig välling, mera juice och en halv tallrik med flingor och
youghurt, utan att det hittills varken kommit upp... eller ut.

"Nu slut kräk, inge mera kommer nu",  "Astrid är hungig, jag är
jättehungig", "Kom leka affären mamma", "Och hålla den och
leka där ... åhhh waoow har du köpt den? Åh vad fin!", "Nu måste
vi bygga torn",  "Tadaaa"...
"Jag orkar inte sova mamma, jag måste leka nu!"

Ja, jag märker det. Men det gör ingenting. Har man varit sjuk
och mått pest får man faktiskt stanna uppe och leka så länge
som man bara orkar sen när man äntligen börjat må bra igen!:)




Hjärtat men "ont i pannan" tidigare idag. Som tur var så
gick det över med ett plåster och lite nagellack.

Kvällens Astrid

Påväg mot sängen...
*Fniss!*


Lilla sötrumpan♥


Tidigare inlägg
RSS 2.0