The Dream - en fyrabarnsmammas liv och lustar

Fridolina hade lite tråkigt idag på förmiddagen så hon tog
och limmade sig en fin ljuslykta som vi kan få låna och tända
då vi ska mysa i höstmörkret.:)

Imorgon ska hon på Halloween-fest!
-Sup dig inte så full att du måste kräkas då du kommer hem,
förmanar jag.
Varpå Frida suckar tungt och himlar med ögonen.
-Men åhhh, mamma! Jag kommer aldrig, aldrig, ALDRIG att
dricka sprit. Inte ens då jag blir vuxen... det är ju bara äckligt
och skittöntigt.

(Jag tänkte bara att jag skulle skriva upp det någonstans så
att vi kan komma ihåg det för alltid!;)

Daniel ringde till mig igår.

-Har du koll på våran lill-tjej?! undrade han i stressad ton.

Jag sneglade ner på golvet där Pumlan satt och lekte
bredvid Alvin i ett hav av utspridda leksaker.

-Tjaaaaaa... det har jag väl!

-Men VET DU vad hon gör? fortsätter han allvarligt.

(Först där började jag ana att det kanske inte alls var
Astrid som han syftade på)

(Jag)-Menar du Frida? Hon är hos M.

(Daniel)-Vet du, att våran dotter just nu sitter på MSN(!)
... med en WEBKAMERA! och fnissar tillsammans med M?!

-Vet du vad jag tycker om det här Fia?! fortsätter han i
samma allvarliga ton.
-Jag tycker inte om det!

(Jag)- Hahahaha!

(Daniel)- Ja, jag tycker då inte att det är ett dugg roligt!

(Daniel)- Hon skickar mig en massa pluttinuttiga
meddelanden med animationer och på hennes användare
står det; "Ville är söt"... följt av ett hjärta(!).

... vem f-n är Wille???

(Jag)- Det är ju hennes pojkvän!

(Daniel)- Nej, det är det INTE! ...för hon HAR ingen pojkvän!
(Daniel suckar och stönar)
-Hon är ju bara 9 år... Åh herregud! Tänk när hon är fjorton!!!

(Jag)- Jaja, men då kan du ju passa på att säga till henne
att hon kan komma hem nu, för maten är snart klar!

(Daniel)- Men jag hinner inte, jag sitter i bilen på väg till ett
viktigt möte. ... Jag får ju meddelandena till telefonen!

(Jag)- Hahahaha!


Fina Fridolina som aldrig någonsin kommer att få en egen
webbkamera till sin dator!

Never, ever, ever... ever, ever... ever... never!

Kanske om hon har tur så kommer hennes pappa att
fixa hennes dator så att den överhuvudtaget fungerar.
... men det är nog bara kanske!;-)

Idag jobbar jag då äntligen sista dagen (på riktigt;).
Daniel stod på tur att skjutsa hockeygrabbarna till Boden så sent igår
kväll kom jag på att fråga hur han hade tänkt fixa det med Pumlan.
Såklart hade han inte tänkt (som vanligt;P) eftersom en bunt med små-
grabbar plus deras packning tar upp den mesta av platsen i vårat
nuvarande raceråk.

Eftersom vi inte heller är direkt attackerade av villiga barnvakts-
kandidater så fick helt enkelt våran lilla ängel Frida ställa upp. (igen)
Fast den här gången mot betalning, eftersom hon sov ganska skönt
då vi tvingade upp henne vid halv sju.

Vid frukostbordet kom vi att prata om framtida yrken då Frida faktiskt
kom på att hon väldigt, väldigt bra på att passa just små barn.
- Vet du mamma! Jag kanske ska börja jobba som barnvakt, sa hon
mellan några tuggor gröt. 
Men sen funderade hon en liten stund och kom på att;
-Näe, vet du jag tror ändå inte det. Tänk om jag ska passa en massa
barn och så leker vi kurragömma och så gömmer de sig för mig. Och
sen när jag hittar dom så kanske dom drar mig i håret eller sliter i
mina kläder och skriker!
(Hmmm... undrar vad hon kan ha fått DET ifrån?!;)

- Ja, du kanske vill jobba med någonting helt annat istället?
föreslog jag.
-Ja, det vill jag nog!

När jag sedan åkte satt de iaf jättesött tillsammans i soffan och läste
böcker och kollade på barnprogram.


Mammas änglar. Frida och Astrid är pussiga.

Min Älskling som blir hela 9år idag.

Så här står det att läsa i hennes fotoalbum;

Frida Sofia föddes den 10:e augusti 2000, klockan 6.24.
Du var 54cm lång och vägde hela 4705g.
Förlossningen tog endast två timmar från det att mamma vaknade
med första värkarna 04.30 samma morgon. Lite nervöst var det i
bilen på väg mot sjukhuset och 35min efter att vi anlänt till
förlossningen var du ute.
Behöver jag nämna att mamma inte fick någon bedövning den här
gången heller. Inte ens lustgas, för den slängde jag bara på pappa.

Du hade så bråttom ut att två barnmorskor fick stå och trycka dig
tillbaka för att du inte skulle komma för fort. Alldeles röd och
underbar skrek du högt på direkten och var så pytteliten då du låg
på mammas mage (fast de tyckte inte barnmorskorna).

Efter förlossningen fick mamma gå och duscha medans pappa
hjälpte till att väga och mäta dig och klä på dig dina första kläder.
Sedan fick vi fika, världens godaste fika.

Vi bestämde först att du skulle heta Stina (mamma bestämde)
men pappa kunde aldrig komma ihåg Stina så vi ändrade oss till
Frida<3.

WE LOVE YOU FRIDOLINA!

Om lite mindre än 2 veckor så fyller Fridolina 9år.
Otroligt men sant!

I flera veckor nu så har hon haft nedräkning, kommit med önskelistor
och planerat både tårtor och annat fikabröd som ska bakas. På
anslagstavlan i hallen hänger en skiss på hur tårtan ska se ut och
så är det döskalle-muffins och muffins i fina formar (som hon kollat ut
på stan) som ska bakas. Önskemålet är egentligen svart tårta och
svart glasyr på muffinsarna
... men hur tusan fixar man sånt?

Tur att jag precis slutat jobba då så att vi har gott om tid på oss att
bråka och böka på i köket! Och tur att jag har Frida som bara sprudlar
av idéer och optimism.
Om inte annat så finns det ju konditorier!

Jag och Lisa var iväg en sväng till Toys R Us för att hitta en magisk
"häxlampa" till lillgumman och då hittade jag även en telefon och en
hammare till Astrid. Tänka sig;)

Pumlan gillar som sagt det mesta man kan banka med och gärna
saker som låter. Leksakerna blev väldigt uppskattade men jag kan
ärligt inte säga vem som uppskattade dem mest. Telefonen snodde
Frida och hammaren fick jag efter en kväll brotta bort från Ozzy.
 
-Mamma! Kan inte jag också få en sånhär telefon när jag fyller år?,
undrade Frida.
-Eller finns det sånna här till stora barn?
-Hmmm, ja det skulle väl vara en riktig telefon då!, svarade jag.
-Typiskt! Det har vi ju redan!

Gullunge!


Som tur är för Frida så är Pumlan inte snål (än så länge;) så hon får
leka med hennes telefon huuur mycket hon vill!
(... eller tills jag och D plockar ur batterierna;)

till Moster Maria från Frida!





Hennes förslag var att vi idag skulle köpa frimärken och skicka
inbjudan med posten,
men eftersom jag är så slö så röstade jag för internetvägen!;)
Annars hade du fått en sån här snygging hem i brevlådan till veckan
gumman!:)

Nu åker vi snart upp till Morfar uppe i skogen, myser och käkar en
massa go´mat. Förhoppningsvis kanske vi även får lite hjortron 
och glass till efterrätt.

Han heter tydligen Ville.

Igår kom hon hem efter skolan och var glad som en liten lärka;
-Mamma, mamma, vet du vad? Jag är ihop med någon.
-Öhh... jahhaaa...  (måste erkänna att jag kanske inte riktigt blev lika
överlycklig)

-Vem är du ihop med?
-Med Ville!
-Mmmhmm. Vad händer då? Jag menar, vad gör ni... när ni är ihop?
-Vaddå gör?... ingenting!
(BRA! tänker jag)

- Vad betyder det då? Att man är ihop med någon, frågar jag Fridan 
igen men hon har tydligen inget svar. Hon funderar en lång stund
sedan säger hon med ett skratt; 
- Vet du mamma, jag har faktiskt ingen aning! Men visst är det coolt?!
-Skitcoolt, håller jag med om och ler. 

Sen går jag in och ropar på Daniel.
-Daaaaaanieeeeel!
;P

Frida berättar om en rolig serie som hon såg på tv igår där en gubbe
var lite knasig;

- Mamma, vet du, han betedde sig faktiskt som en gammal strumpa
  ... som aldrig fått julklappar i sig!

Hahaha!
Våran lilla dam. Vart får hon allt ifrån?!

Frida, som annars är vårat lilla ljus i skolan är tydligen inte så där 
överdrivet förtjust i matte.
Ingen skräll egentligen. Min mamma som själv läste mattematik på
högskolan "bara för att det var så himla roligt" brukar beklaga sig över
det faktum att inga av hennes barn någonsin ens gillat ämnet.
Det skulle nog vara Joppi som står för det undantaget i sånna fall;)
Jag och Maria klarade ju inte ens att ta oss igenom gymnasiet;-P

Jag förutsätter dock att Oskar och Frida kommer att ta studenten
bägge två... men vissa dagar tvivlar jag!;-)

Ozzy går i trean nu men håller redan sedan år 1 på att räkna ner hur
många år det är kvar tills han inte MÅSTE gå i skolan längre!
Det känns ju väldigt stabilt.

Frida som klarat sig "helt utan anmärkningar"  fram till år 2 borstar
dock nu tydligen hellre håret istället för att räkna på mattelektionerna! 
På grund av det har hon nu fått en matteläxa som hon ska göra varje
vecka. Förra veckan var det dags för första läxan.

Eftersom hon alltid annars brukar göra läxorna supersnabbt och
superordentligt så blev jag inte sådär jättechockad över att hon redan
hade gjort läxan då jag frågade om hon behövde någon hjälp.

- Kan jag få se den iallafall? undrade jag intet ont anande.
- Javisst! Fridan hoppade gärna och hämtade matteboken.



Först var det bara lite slarvfel som vi gick igenom och så fick jag försöka
förklara hur hon skulle tänka för att räkna mellanled. Sen var uppgiften i
matteboken att göra en räknesaga av talet 53+24=77.
Talet hade Fridolina strykit över och sen hade hon istället skrivit med
snirkliga bokstäver;
"Bellman fes."

-Men Frida, det här är väl ingen räknesaga!
-Näe, men det är en saga. Jag strök siffrorna, för dom tog jag inte
med!
-?!?... men det var ju siffrorna som du skulle ha med!
-Var det? Jahaaa. Men jag ville inte det!

*Suck*

På andra sidan är hälften av talen överstrykna och Fridolina har istället
skrivit;
"Jag fattar nåll"
Tvärs över hela sidan.

-Men Frida! Varför kommer du inte och ber om hjälp om du inte fattar?
-För att det är tråkigt! Åhhhh, matte är såå tråkigt!
-Men det kanske bara känns så för att du inte förstår?!

(Vi sätter oss och jag försöker återigen förklara hur hon kan tänka)

-Åhh, det var ju skitenkelt ju! säger Frida nöjt när läxan är färdig och
genomgången.
-Vad bra, då kan du ta hem matteboken imorgon också så kan vi räkna
lite mera, så att du förstår.
-Oookeeej, svarar Frida tveksamt.


Av någon konstig anledning glömmer hon dock matteboken både
en och två gånger efter det. Tillfällighet?!? I think NOT!

Idag ska jag och Frida (och Astrid) ha en tjejdag med en massa mys
medans killarna är i Boden och spelar Hockey.
Finaste Fridan gjorde underbara jordgubbs-milkshakes till frukost och
nu ska vi gå och spela the Sims (med ikea möbler;) innan vi sen tänkte
krypa upp i soffan med farmors morotskaka och se Camp Rock eller
High school musical 3...
mys, mys, mys med andra ord!=D

... jag har verkligen världens finaste tjejjer<3<3

---

I kväll bestämde vi att det absolut
var dax för Fridolina att bli frisk igen!

-Nu duschar vi bort alla små elaka baciller, sa jag till lillgumman och så
fick hon en alvedon och lite juice innan vi gick in i duschen för att löddra
bort den dumma febern och hostan.



Efteråt bet jag henne  i armen (lite löst, såklart!) för hon var söt som
socker och luktade gott som godis;P
-Nu åt jag upp bacillerna som överlevde duschen så nu är du frisk!
Grattis, hur känns det?
-Bra, svarade prinsessan svagt och log.

Hon är så himla tuff min Frida! Inte en enda gång har hon klagat ens.
Nu har hon varit sjuk i fem dagar! Hon sover på dagarna och hostar på
nätterna. Om jag vore hon skulle jag ligga på golvet och grina av
utmattning.

Men som tur är så är hon nu äntligen frisk...
... för det har vi bestämt!!!

Next one to go!

Andra spyan för idag!
Och den här gången var det inte en slemspya:(
Vill inte, vill inte, vill inte bli magsjuk...
Dö dumma baciller, dö nu!


Mammas lilla Stortjej!
Älskade Hjärtegull<3

---

Nä nu tusan...

-Hej då mamma jag går nu! ropar Fridolina och jag hinner bara uppfatta
 något blått glittrande kring hennes ögon då hon svischar förbi.
-Vänta lite! ropar jag, kom hit just.
-Vaddå! svarar lillgumman och kommer lite närmare.
-Men Frida du har ju SMINK på dig! utbrister jag.
-Ja! (svarar hon som om det vore självklarast i världen)
-Du får väl inte använda smink bara sådär, säger jag väldigt bestämt och
 väldigt vuxet;P
-Men varför HAR jag smink om jag inte får använda det då? svarar hon
 blixtsnabbt.
-Vad har du för smink svarar jag lika snabbt (utan att tänka efter)
-En massa som jag har fått av dig som du inte använder och så fick jag i
 julklapp av moster Maria!!
 Ööhhhh...(just det ja, kommer inte på något bra att svara alls så jag säger
 bara med vuxenrösten;
-Men du får bara använda det när JAG säger att du får det! (Ha)
-Får jag använda det idag då? Vi ska bara gå till J och leka där!?
-Hmmm... Okej då! Men bara för att det är jul och du är ledig från skolan (!?)
-Okej... Hejdå!

Varför känns det som om hon vann den omgången!?
;P

Busted!
Fridolina försöker smita förbi i blå ögonskugga och läppglans.

---

Fridolinas 1:a basketcup! =D


Fridolina i svart linne och med tejpade siffror på ryggen då 00-orna inte
har några riktiga "match-tröjor" än.

Daniel klagade på att jag inte tvingat på henne shorts istället för jazzbyxorna
hon hade valt själv; för att hon inte skulle få för sig att "vara ballerina" på plan!
Han hade inte behövt oroa sig - trots att brudarna förlorade alla sina matcher
så fortsatte den tappra skaran på 6 att kämpa in i sista sekunden.
Efter tre "ronder" ala 4x8 min med svett, fouls och lite näsblod kände sig
även Fridolina nöjd och belåten med deras gemensamma insats=) 

Tänka sig att sport kan vara så kul när man plötsligt har egna barn som är
med och kämpar. Jag som innan Ozzy började alltid trott att jag hatat sport!?!
Tidigare då Daniel tvingat med mig på ngt sportrelaterat har han alltid fått
bli irriterad då jag tittat på HELT andra saker som exempelvis vilka kläder
publiken har på sig, gulliga småbarn och rolia arga gubbar;P
Nu kan jag helt plötsligt inte titta på NÅGONTING annat en det som utspelar sig
på planerna och hör knappt om folk pratar med mig!
Jag blir stressad, svettas och till och från känns det faktiskt riktigt jobbigt!
... Jag vet inte riktigt om jag verkligen gillar att gilla sport ;P