Tjugoförsta februari
Min lilla prins fyller år!
Inte mindre än tolv år, för att vara exakt.
Helt otroligt, tänk att han har funnits med oss i tolv väldigt fina år
nu... och ännu otroligare, vad tusan gjorde vi/jag alla tråkiga år
innan han dök upp, smått utan förvarning som ett litet blått streck
på en sticka!?
Tänk att de där hemska dagarna för nästan tretton år sedan som
jag mest spenderade storgrinandes i sängen eller soffan med en
filt över huvudet och med beslutsångesten from hell lite senare
skulle visa sig vara det ABSOLUT BÄSTA som hänt mig (och oss)
en sisådär 7-8 månader senare då en liten mjuk och kladdig lilablå
Ozzy-bebis lades upp på mitt bröst och låg och studerade mig med
mörka och allvarliga ögon en liten stund innan han togs vidare
med sin nyblivna Daniel-pappa för lite ompyssling medans jag låg
kvar och blev sydd, i ett rum med väldigt fula blommiga gardiner
förövrigt.
Tänk så roliga små saker man kan komma ihåg! Jag kommer också
ihåg att Daniel påväg hem från BB (som då låg i Boden) körde jätte-
jättesakta och nästan ute i väggrenen och att han blev jättearg
och skrek åt andra bilister som han tyckte körde påtok för snabbt
eller nära oss, haha! Och pyttelilla Oskar på 3214g låg nerbäddad i
babyskyddet i en bamsestor röd vinteroverall i stl 68(!) som mormor
fått vara in till stan och letat sig svettig efter då vi knappt köpt
några som helst babykläder ännu och inte heller hunnit lära oss att
vinterkläder köper man på sommaren och hösten, på vintern (Ozzy
är ju då uppenbarligen född i februari) så säljer affärerna vår och
sommarkläder. Döhhh!
En halv evighet och alldeles nyss. Tolv år senare så använder
bebisen plötsligt kläder som är lika stora som mina (och större)
och deo! (medans hockeytrunken och skorna stinker av svett
som man inte ens trodde var möjligt).
Lika fin och underbar som han var första gången jag såg honom
är han fortfarande även om han just nu för stunden är aningen
mer "taggig" och inte fullt lika lätt att krama. Ett hiskeligt
morgonhumör har han också skaffat sig på äldre dar samt en
sprillans ny räls som skymtar under överläppen.
Jag hjärtar dig Oskar!
Finaste storkillen i världen♥

Inte mindre än tolv år, för att vara exakt.
Helt otroligt, tänk att han har funnits med oss i tolv väldigt fina år
nu... och ännu otroligare, vad tusan gjorde vi/jag alla tråkiga år
innan han dök upp, smått utan förvarning som ett litet blått streck
på en sticka!?
Tänk att de där hemska dagarna för nästan tretton år sedan som
jag mest spenderade storgrinandes i sängen eller soffan med en
filt över huvudet och med beslutsångesten from hell lite senare
skulle visa sig vara det ABSOLUT BÄSTA som hänt mig (och oss)
en sisådär 7-8 månader senare då en liten mjuk och kladdig lilablå
Ozzy-bebis lades upp på mitt bröst och låg och studerade mig med
mörka och allvarliga ögon en liten stund innan han togs vidare
med sin nyblivna Daniel-pappa för lite ompyssling medans jag låg
kvar och blev sydd, i ett rum med väldigt fula blommiga gardiner
förövrigt.
Tänk så roliga små saker man kan komma ihåg! Jag kommer också
ihåg att Daniel påväg hem från BB (som då låg i Boden) körde jätte-
jättesakta och nästan ute i väggrenen och att han blev jättearg
och skrek åt andra bilister som han tyckte körde påtok för snabbt
eller nära oss, haha! Och pyttelilla Oskar på 3214g låg nerbäddad i
babyskyddet i en bamsestor röd vinteroverall i stl 68(!) som mormor
fått vara in till stan och letat sig svettig efter då vi knappt köpt
några som helst babykläder ännu och inte heller hunnit lära oss att
vinterkläder köper man på sommaren och hösten, på vintern (Ozzy
är ju då uppenbarligen född i februari) så säljer affärerna vår och
sommarkläder. Döhhh!
En halv evighet och alldeles nyss. Tolv år senare så använder
bebisen plötsligt kläder som är lika stora som mina (och större)
och deo! (medans hockeytrunken och skorna stinker av svett
som man inte ens trodde var möjligt).
Lika fin och underbar som han var första gången jag såg honom
är han fortfarande även om han just nu för stunden är aningen
mer "taggig" och inte fullt lika lätt att krama. Ett hiskeligt
morgonhumör har han också skaffat sig på äldre dar samt en
sprillans ny räls som skymtar under överläppen.
Jag hjärtar dig Oskar!
Finaste storkillen i världen♥

Kommentarer
Postat av: Caroline
Grattis till stora grabben!!
Postat av: Marie
Om ett år eller max två är det nog ingen räls som skymtar där under överläppen. Dessvärre.
Grattis till din största unge! :)
Postat av: lovisa
alltbra?:D
Postat av: Tana
Grattis från oss:)
Postat av: Christina
Grattis till Oskar !!
Postat av: Maria
Massor med grattis kramar från oss
till finaste Ozzy!!♥
Trackback