Ungat mig på stan

Ungat mig på stan, det är vad jag gjort idag.
Fast utan ungar.

Lämnade av småbarnen på förskolan och tog sedan bussen in till stan för att utbilda mig lite i vikarieförmedlingens nya bokningssystem, lyckades pricka in samma buss som även en hel massa gymnasieelever prickade in och promenerade sedan sträckan från busshållplatsen till lokalen (som förövrigt ligger alldeles i anslutning till gymnasiebyn) omgiven av ett stort och tillsynes oändligt hav av gymnasiemänniskor. Stannade till på pressbyrån och köpte mig en latte-to-go och fick sedan nästan lite småångest(skolångest;) då jag vandrade förbi min gamla gymnasieskola och det nästan kändes som igår. Fast det var det ju som tur inte. Förövrigt samma skola som jag en gång i tiden hoppade av mitt första gymnasieår, innan min mamma satte ner foten och hoppade på mig igen, och ännu mera tur var väl det. Inte för att jag nu kanske har kommit sådär jättelångt i livet just i min karriär, milt uttryckt, hahahaha! ... men jag gissar fortfarande att skippa gymnasiet direkt inte hade gett mig några mycket ljusare utsikter!;) Nä istället gick jag individuella programmet året ut och sedan hoppade jag på en annan linje och hoppade inte av gymnasiet igen förrän i februari 1999, sista året, då jag fick en liten Oskar. Och det ångrar jag aldrig (även om jag kan ångra att jag inte hoppade av med lite bättre betyg;) Oh glory days!

Jaja, nu vet jag lite mer om Timecare, jag har en profil och är tillgänglig för arbete f.om måndag. Sen får vi väl se vart det tar mig. Strosade runt bland lite affärer inne stan sedan efter att jag utbildat mig klart, uppdaterade min egna garderob med lite Gina tricot och köpte sedan en jättegodispåse på Hemmakväll innan jag tog bussen hem, kände mig lite ungdomlig igen (vuxen eller ungdom?) och hämtade upp bustrollen på dagis.

-Du är en rumpa mamma! mötte Astrid mig med på förskolan när hon inte fick stanna kvar och pyssla längre.
-Nä, vet du inte att du har värsta unga coola mamman, kontrade jag.
-Näääää,
blev svaret skrattandes, du är jättejättejättejättejättegammal. Och en rumpa!

Å andra sidan, Astrid är en liten skit, så äpplet faller väl inte allt för långt ifrån trädet!;P


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0