Klia inte på myggbett

de har en förmåga att klia tillbaka då
... gånger 100.
Att man aldrig lär sig!

I söndags var vi ute på gården och lekte duktiga
husägare hela långa dagen. D fick äntligen ner vårat 
fula altanräcke som varit ruttet och självförgörande i 
flera år och jag tog fram den stora sekatör och lekte
lite bland buskar och snår.

Ozzy var på bowlingkalas på Tuna, Frida hittade några
små fina blå blommor att plocka, Hilding premiär-
gungade gunga och Astrid den lille rackaren skottade
sand i sandlådan innan hon tog en kort paus bara för
att dricka upp(!) Fridans blombukett då den sen stod 
färdig i en vas ute på altanbordet.
-Du förstör mitt liv Astrid! klagade Frida
Tänk så roligt hon kommer att ha det sen när också
Hilding blir större och kommer upp på benen, haha!

-Är ni nyinflyttade? undrade grannen bakom oss då
jag med lite "hjälp" av Astrid krattade ihop en jättehög
med slaktade buskrester.


Bushes before...


... and after.
((Allt som lever, litegrann i vissa fall, går att döda;)


Nu är jag ganska säker på att tanten är rätt så dement,
men det säger väl ändå en hel del om hur mycket tid
och ork vi annars brukar lägga ner på våran stackars,
lilla trädgård.

-Nej, vi har bott här ganska länge, svarade jag och
smålog lite för mig själv. Hade tänkt tillägga TIO år! men
det kändes nästan lite spydigt... så jag lät bli;P

Daniels "fina" f*ck-you-träd säger ju annars we don`t
care!
så det både räcker och blir över.
Den mannen kan inte lämnas obevakad med en såg
eller annat vasst föremål i händerna särskilt länge, nej!

-Titta, vad fint jag sågat till pilen på baksidan! visade
han mig stolt då jag kom hem från jobbet förrförra
sommaren;


Ja, vad säger man?!?;
Vi har iaf snygg panel på baksidan, man får väl nöja
sig med det.


-Nej, Daniel. Det är INTE fint!
sa jag.
Om det inte varit lite roligt bara för att våra grannar
alldels brevid är trädgårdsjunkies med minst sagt
perfekt tomt och att vi dessutom aldrig vistas på
minibaksidan där "trädet" står så hade jag nog blivit 
ganska pissed, men nu kan man ju inte bara låta bli
att skratta åt eländet.

-Ta två fotbollar och lägg nere på marken på varsin 
sida om stammen,
bad D Oskar och Frida iår då jag 
mobbigt undrade vad han hade tänkt göra med sitt
mästerverk som kanske inte riktigt blev som han
hade tänkt sig.

Men Oskar och Frida är väluppfostrade barn, så de
lät bli!;P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0