Stora killen
Hilding kommer nog alltid att vara min lilla bebis,
men tydligen börjar han bli en stor, liten bebis nu!
Igår fick han provsitta i Bumbon på frukostbordet och
idag fick han sitta med och även smaka lite mosad
banan, för första gången.
(ja, kokad potatis blandad med bröstmjölk är för
fegisar;)
Vickar på tårna
Fortfarande känns han väldigt liten dock. Han orkar
inte sitta i Bumbon i många minuter innan han blir trött
och bananen fattade han inte alls att det var meningen
att man skulle svälja, han skrattade bara glatt då
skeden kom nära och killade honom på läppen.
Astrid var 3½ månad då hon började sitta med i sin
matstol (med en kudde) och tröck vid första prov-
smakningen en halv burk med morotspurè och hade
säkert ätit mer om inte jag hade tyckt att det räckte
där.
(nej, inte heller den gången gjorde jag "rätt")
Pumlan lika gammal som Hilding är idag.
Hilding känns inte riktigt där ännu. Han trivs mycket
bättre sprattlandes i sitt babygym nere på golvet,
käkandes på sina händer.
Sånt gjorde å andra sidan aldrig Astrid.
Mammas älskade små bebisar!♥
