Det tar sig...
Jag hade tänkt lägga upp några bilder på hur det går med fasadbytet och målningen på framsidan... men då jag inte har fört över de nyare bilderna från kameran ännu (eller laddat upp de lite äldre) som kommer här först bara det allra första. I dagsläget är dock väggen under carporten helt färdig (sånär som på vita kantbrädan, belysning och ventilationslockgrejjerna).
Ja, och så hann Pumlan med att smita ut en kväll och hitta sig en pensel (men VARFÖR den låg kvarlämnad framme kan jag inte ens förklara!) med vit grundfärg på som hon givetvis var tvungen att använda på DEN ENDA väggen som jag helst INTE ville att hon skulle prova den på. Så viss justering krävs, men annars går det bara bra. Roligt är det också, fortfarande. 
Lite som skönt terapiarbete att sakta se den gula, fula och flagnade färgen försvinna och ge plats för nya fräscha brädor i ljus gråbeige.
Om det av en händelse skulle behövas mer terapi vet jag ett staket som bara längtar efter att målas i din favoritfärg ;-)
David - Rosa?!?, haha nä jag bara skoja. Tyvärr tror jag själva terapiarbetet bara uppstår då det är något som jag gått och stört mig på väldigt länge som åtgärdas... Och jag har hittills inte stört mig alls på erat fina staket, men vem vet vi kanske kan komma över och hjälpa er måla någon dag iaf.
Känns annars som om just staket är sånt som gör att man efteråt behöver en massa terapi efter att ha penselmålat...
