The Dream - en fyrabarnsmammas liv och lustar

Vi är så galet bortskämda nuförtiden med barn som
sover hela och underbara nätter. Man uppmärksammar
dock detta själv först när de INTE gör det! Och så tror
man lite att man nog faktiskt håller på att dö;) och
kan för sitt liv inte förstå att man överlevt långa veckor
och månader av konstanta uppvak och skrikperioder.

Inatt sov jag jättegott mellan 23-01.15. Sen vaknade
vi av att Hilding Vilding stod i sin säng, alldeles för
glad för att det ska vara bra mitt inatten, samtidigt
som han formade höga skriktoner med munnen. En
vällingflaska senare följt med en massa bök och
brottning i våran säng somnade han tillsist om någon
timme senare och eftersom han är kungen av klättring
så smög jag så försiktigt och ljudlöst jag kunde över
honom tillbaka till sin spjälsäng... följt av en liten glad
röst borta vid fönstret;
-Hinni håva!
(freeze och total tystnad)
-Mamma, Hinni håva. Hinni håva, Hinni håva, HINNI
HÅVA, MAMMMAAAA!
-Ja älskling, Hilding sover. Mamma ska sova och
Astrid ska också sova!
-Mamma håva, Hinni, håva, Atti håva, pappa håva,
Frida håva, Ocka håva, Hinni håva, mamma håva
etc etc i en evighet.
(tystnad)
-Gomorron gomorron. Mamma, gomorron. Atti upp,
inte håva. Komma. Komma. Atti upp!
(tystnad)
-Atti bajs! Mamma! Atti bajsa. Atti bajsa. MAMMAAAA!

Självklart hade hon inget bajs men eftersom Hilding
vid detta lag börjat skruva oroväckande mycket på sig
borta i sin säng så gick jag ändå för att hämta över
henne till våran säng och kände direkt när jag
närmade mig sängen att det luktade sjuk. Sen fick vi
en brännhet liten surrpumla i sängen brevid oss. Lite
vatten och alvedon senare, ny blöja och och en välling-
flaska så låg hon och sjöng sånger. Sen ropade hon
på Alvin, föröskte krypa iväg, lät som en brandbil och
hade nästan somnat till när tidningsbudet kom
körande på gatan utanför (ja, runt 04 då;P).
-WOW flygplan! Mamma, flygplan. Flygplan. Flygplan.
Jag och Daniel;
-VAR TYST OCH LÄGG DIG NER!
(tystnad)
-Helikoppe. Helikoppe. Pappa! Mamma! Helikoppe.

Tur att barn är söta även på natten.

Sen vaknade vi i vanlig ordning där kring 5.30 av en
liten Hilding som hoppar runt i sing säng och ropar,
glad som en solstråle. Och direkt så vaknar såklart
då även Astrid.

Behöver jag tillägga att vi är lite trötta idag.
Och Astrid är febrig.
Men f*n så bra vi BRUKAR sova om nätterna. Ja, jag
säger då det; Life is gooood... i vanliga fall!


Astrid tänker minsann inte sitta inne och mysa i soffan
med mamma bara för att hon har feber. Hon ska ut och
leka i sandlådan när mamma är tråkig och inte låter
henne gå på dagis.

Efter en massa tjat och bråk, tårar och gnäll så ger jag
efter och säger surt "Men gå ut i sanlådan då! Gå då!
Gör det" "Japp" säger Astrid nöjt och spatserar sedan
ut i blötgräset och sätter sig och skottar sand i en hink
 i en kvart ungefär. Sen är hon ganska trött och kan
tänka sig att komma in och lägga sig i soffan och se
film... om hon får sin "nam nam" (napp;).
"Okej" säger jag och så har vi en deal.

En väldigt bra deal tycker jag som nu faktiskt har det 
rätt så bekvämt med dator, kaffe och täcke
... och två sovande små söta barn!:)