Jag ska lära dig allt jag kan...
... och en buse skulle kunna bli två busar.
Än så länge så leder i alla fall Astrid stort och vi hoppas
att det slutar där. Hilding ÄR en riktig buse, men han är
det på ett väldigt bekvämt och föräldrabehagligt sätt.
Visst kryper han och klättrar överallt, pillrar i det mesta
och vill gärna vara med där det händer och där alla
andra är, såklart.
Men skillnaden är fortfarande enorm. Enorm.
Hilding nöjjer sig liksom med att skratta högt då han drar
ur telefonjacket (för fjortontusende gången för dagen)
och bankar med leksaker (och typ tv-kontroller) hårt i
bord och golv, medans Astrid måste gå steget längre och
trolla till sig en förbjuden skruvmejsel som hon sedan
hugger hårt i en stol och "ritar" med över köksbordet!
Hilding river ut alla plastpåsar ur den nedersta kökslådan
och skrattar busigt... medans Astrid öppnar diskmaskinen
och ljudlöst fiskar ut knivar och glas som hon sen
springer iväg med, för att?!?
Hilding får man vakta på toaletten då han gärna vill äta
på både toalettpappret och den superäckliga toa-
borsten, Astrid får man vakta på toaletten för att hon
river flera meter av toapapper och pillar ner det i hand-
fatets avlopp, hon tar toaborsten och sticker iväg och
tvättar hallspegeln med den, hon pillar upp shampoo-
flaskor och tvättar sedan magen med kletigt
(gottdoftande iaf) shampoo...
Följande saker har hon iofs bara gjort en gång (hittills),
jag bukar nämligen inte bli överlycklig. Men ändå, jag
blir smått tokig av det tokiga som hon bara kommer på!
Astrid äter frukost... och ser inte alls busig ut;P
Hilding har ätit färdigt.
Det är ganska skönt att Astrid går på dagis ibland;)
... och hon lär sig massor, massor med bra saker.
Hemma räknar hon ofta "ått, att, ett" när hon ska hoppa
eller bara räknar ner till något, men häromdagen när hon
satt och byggde med sina klossar hörde jag plötsligt hur
hon kunde räkna från 1-13 ganska utan problem. Visst
hon tappade någon siffra, blandade några annan och
hittade på en tredje, men fortfarande!
Hon är även världens snällaste storasyster till Hilding,
(för det mesta) även om hon är aningen galen. Hon är
väldigt mån om honom, han får inte klättra så att han
kan göra illa sig, ingen får vara dum mot honom (utom
Astrid) och så fort han gråter eller är missnöjd så är hon
där för att hjälpa eller trösta honom.
Dock får hon sina stunder, imorse tog hon på sig sina
stövlar och gick sedan och ställde sig brevid Hilding,
tittade busigt på mig och sa;
-Inte sparka Hinning! Näe! Inte!
Nä, det gör du INTE förstärkte jag med jättearg röst,
men med 99% säkerhet så gissar jag att det var
precis det som hon var sugen på att testa just då.
Älskade ungar!♥
Än så länge så leder i alla fall Astrid stort och vi hoppas
att det slutar där. Hilding ÄR en riktig buse, men han är
det på ett väldigt bekvämt och föräldrabehagligt sätt.
Visst kryper han och klättrar överallt, pillrar i det mesta
och vill gärna vara med där det händer och där alla
andra är, såklart.
Men skillnaden är fortfarande enorm. Enorm.
Hilding nöjjer sig liksom med att skratta högt då han drar
ur telefonjacket (för fjortontusende gången för dagen)
och bankar med leksaker (och typ tv-kontroller) hårt i
bord och golv, medans Astrid måste gå steget längre och
trolla till sig en förbjuden skruvmejsel som hon sedan
hugger hårt i en stol och "ritar" med över köksbordet!
Hilding river ut alla plastpåsar ur den nedersta kökslådan
och skrattar busigt... medans Astrid öppnar diskmaskinen
och ljudlöst fiskar ut knivar och glas som hon sen
springer iväg med, för att?!?
Hilding får man vakta på toaletten då han gärna vill äta
på både toalettpappret och den superäckliga toa-
borsten, Astrid får man vakta på toaletten för att hon
river flera meter av toapapper och pillar ner det i hand-
fatets avlopp, hon tar toaborsten och sticker iväg och
tvättar hallspegeln med den, hon pillar upp shampoo-
flaskor och tvättar sedan magen med kletigt
(gottdoftande iaf) shampoo...
Följande saker har hon iofs bara gjort en gång (hittills),
jag bukar nämligen inte bli överlycklig. Men ändå, jag
blir smått tokig av det tokiga som hon bara kommer på!
Astrid äter frukost... och ser inte alls busig ut;P
Hilding har ätit färdigt.
Det är ganska skönt att Astrid går på dagis ibland;)
... och hon lär sig massor, massor med bra saker.
Hemma räknar hon ofta "ått, att, ett" när hon ska hoppa
eller bara räknar ner till något, men häromdagen när hon
satt och byggde med sina klossar hörde jag plötsligt hur
hon kunde räkna från 1-13 ganska utan problem. Visst
hon tappade någon siffra, blandade några annan och
hittade på en tredje, men fortfarande!
Hon är även världens snällaste storasyster till Hilding,
(för det mesta) även om hon är aningen galen. Hon är
väldigt mån om honom, han får inte klättra så att han
kan göra illa sig, ingen får vara dum mot honom (utom
Astrid) och så fort han gråter eller är missnöjd så är hon
där för att hjälpa eller trösta honom.
Dock får hon sina stunder, imorse tog hon på sig sina
stövlar och gick sedan och ställde sig brevid Hilding,
tittade busigt på mig och sa;
-Inte sparka Hinning! Näe! Inte!
Nä, det gör du INTE förstärkte jag med jättearg röst,
men med 99% säkerhet så gissar jag att det var
precis det som hon var sugen på att testa just då.
Älskade ungar!♥
Kommentarer
Postat av: Marie
Härliga, busiga barn! Känner igen det är med räknandet. När man försöker "lära" Vincent att räkna kan han ingenting, men när han sitter med sina leksaker och tror att ingen hör räknar han klockrent till fem. :) Och igår efter att Vincent suttit på pottan och bajsat hade han ställt sig upp och tömt en hel toapappersrulle i toaletten, helt utan anledning för all skit var fortfarande kvar i rumpan och pottan. ;)
Trackback
