She´s a little runaway
Astrid har kunnat öppna ytterdörren ett tag nu.
Några gånger har vi fått lyfta in henne från bron
då hon stått där ute och spejjat. Men igår kom
hon på att hon faktiskt också kan gå iväg ut helt
själv och leka, utan varken mamma, pappa eller
någon annan.
Inte bra, så nu är det låst ytterdörr som gäller.
Mitt minne är ju ganska bra... men kort, så
imorse tog sig lilla damen lite frisk luft igen efter
frukost. Barfota i pyjamasen med EN stövel, EN
vante och mössa på huvudet.
Knappt hörbart öppnade sig ytterdörren följt av
total tystnad.
-Vad gööör du Pumlan, frågade jag från dörr-
öppningen då jag kom på rymmaren på bar
gärning och fick en lång och invecklad förklaring
(dock på ett språk som jag inte förstår) till svar.
-Ska du inte komma in och ta på dig lite mer
kläder? det där ser ganska kallt ut, undrade jag
sen, varpå Astrid kollar ner på sina bara lilla fot
på asfalten och sedan nickar;
-Mmmm.
Och så kom hon in!
Jag är fortfarande imponerad över att det gick så
lätt.
Ozzy 18 månader hade kutat för glatta livet.
Han rymde nog också fler gånger än jag kan
räkna på bägge mina händer då han var lika
gammal.
Tur att Pumlan verkar förstå att mamma inte är
lika ung och spenstig längre!;)
Det blir nog bra det här. Tror jag.
Våran lilla ängel med moster Maria fantastiska
gamla dockvagn som momor har letat från från
en boda.
Astrid loooves!
Astrid och dockan påväg ut på promenad.
I bodan hittade nämligen mormor också Fridas
gamla Emmaljunga sittvagn från -01.
Jag skulle inte vilja påstå att jag älskar den;P
... men tills jag får onödigt mycket pengar så
duger den bra.
Haha sitter här och skrattar, kan tänka mig synen när hon står där med en stövel i sin pyjamas :)
Vilken bra boda ni har ;)
