The Dream - en fyrabarnsmammas liv och lustar

Denna morgon började inte riktigt lika harmoniskt som gårdagen.
Tyvärr fick jag i morse inse att jag numera delar samma morgonbuss 
som "äckelgubben"!
Ja, jag vet att han inte riktigt är helt hundra och bor på ett stödboende
men han är faktiskt lika jäkla läbbig för det!
Vi har åkt buss tillsammans mååånga gånger tidigare då jag pluggade
på universitetet och varje gång han kliver på så går han alltid och letar
reda på en ung tjej som han sen sätter sig brevid och råstirrar på ända
tills han kliver av. Kliver tjejjen av innan så reser han sig upp och letar
reda på en ny. Dessutom är han stor och tjock och ser allmänt äcklig
ut!
Då jag egentligen inte klassar mig själv som speciellt ung så borde jag
ju egentligen kunna vara ganska lugn... men eftersom jag har en viss
"tendens";) att kunna passera som fjortis ibland så har även jag råkat
ut för nöjet att sitta brevid äckelgubben några gånger. Och vart var han
påväg att sätta sig även imorse, trots att bussen var nästan tom?!
Jamen såklart! Tråkigt nog "råkade" jag bara sätta upp min väska på
sätet brevid just innan äckelgubben skulle sätta sig.
-Ooooppps!;P
Såklart satte han sig då istället bara snett framför mig och satt och vände
bak huvudet (jag skämtar inte) en gång var femte sekund! Diskret - Not!

Som om inte det vore nog hade jag även busshållplatsen innan fått en
ung kille alldeles bakom mig som nog inte heller hade alla hästar hemma.
Han satt och mantrade och mumlade lite halvtyst för sig själv;
-Bussen går fort!
-Man måste sitta ner!
-Håll fast dig!
-Inte spotta i bussen!
(???)
Insane! med andra ord.

Knasiga grabben steg som tur var av redan på örnäset men äckelgubben
kliver inte av förrän tre hållplatser innan jag ska av.
Först försökte jag bara fokusera på något annat men när vi nästan var
framme i centrum brann det en säkring för mig då han för
femhundrafemtioelfte gången vände bak huvudet för att glo rakt på mig
fastän jag hela tiden satt och blängde tillbaka.

-Men kan du för faan inte sluta GLO på mig nu tror du?
Prova att titta rakt fram för en stund som lite omväxling! röt jag åt
gubbfan som direkt kurade ihop sig som en skrämd liten råtta, reste sig
upp och snabbt tassade fram och gömde sig bakom ett säte längre fram
i bussen.
-TACK! ropade jag spydigt efter honom när han luffsade iväg.

Jag kanske har lite av min mammas rödhåriga arga humör i mig ändå!?
Gaahhh! Bättre start på dagen kan man ju faktiskt  få. Fast annars har
det varit rätt bra faktiskt.

Jag har också varit på inskrivningen på mvc;-)
Det tog en hel timme och ändå visste jag inte riktigt vad jag skulle svara
då D frågade hur det hade gått och vad bm sagt.
-Att jag är gravid... typ!;P

Måste bara dit på fredag igen och göra en glukosbelastning. Tydligen är
det standard då man fött ett barn på mer än 4500g. Det roliga är ju bara
att Astrid vägde 3900g! Anledningen till att jag måste göra ett heter alltså
Frida - med en födelsevikt på stadiga 4700g.
Mammas lilla stortjej!<3